Vad är skönhet? När är du snygg? Vad är en ful människa och
är det en nackdel? Vad har symmetri och utseende med vår möjlighet att leva
våra liv som vi vill leva dem? Jag sitter och kikar på SVT och försöker förstå
varför skönhetsindustrin har växt så mycket på så kort tid. Varför har
kosmetiska ingrepp ökat? Vad säger det om oss som människor? Vem skapar idealen
som finns och vem bibehåller dem? Varför är man missnöjd med sig själv? Bygger
det på responsen du har fått under din livstid eller bygger det på att ditt
utseende inte stämmer överens med vad som ligger i skönhetens ”pole position”?
Ändå vet vi att skönhetsideal är något som
ständigt förändras.
Inom forskningen menas det att utseende HAR betydelse för
hur vi bemöts, det stämmer i min värld. Visst bedömer jag folks utseende,
kläder, sätt att prata och kroppsspråk men det stannar inte bara
där! Efter första bedömningen av det jag ser och tolkar kommer ju nyfikenheten.
Vem ÄR den här människan jag ser, hör och granskar. Jag vet vad jag gör för
tolkningar men stämmer dem? Det är nu jag börjar fråga och tar reda på värderingar,
humor, kulturella gemensamma drag, historia, religion mm.
Om utseende har betydelse för hur vi bemöts av andra, vad
händer när någon ser att du har gjort ett kirurgiskt ingrepp? Ett ingrepp som
är lyckad borde väl vara att inte kunna se att du har gjort ett ingrepp eller? Och
vad händer med din självbild av ett ingrepp? Om missnöje får dig att göra ett
ingrepp för att du själv ska uppfatta dig vackrare och på så sätt öka
attraktionskraften hos den du vill attrahera eller konkurrera bort någon vid
ett arbetsintervju. Är det din självkänsla som påverkar eller ingreppet? Vad är
vad? Är ingreppen bara medel för oss att nå en känsla där vi värderar oss högre
bland de vi lever bland?
Det som skrämmer mig är denna oändliga jakt på någon sorts
übermensch. Övermänniskan är en människa som når utöver sitt öde, som
övervinner sitt öde, som ensam är ansvarig för sitt öde, utan några gudar. Hon
erkänner inga andra värden än det hon själv funnit värdefullt, och inga andra
lagar, än de hon själv skapat åt sig. Hennes sanning är hennes egen sanning,
och kan inte vara någon annans sanning. De omständigheter som skapat henne, och
det öde hon skapat åt sig, kommer ständigt att skapa henne åter; "Den
eviga återkomsten". Det är vad Nietzsche uttrycker som en övermänniska.
Sen kom nynazisterna och la dit och tog bort värden för att passa deras
intressen.
Men nej, vi är inga övermänniskor. Vi söker hela tiden bekräftelse, närhet, trygghet och kärlek hos andra.
Men nej, vi är inga övermänniskor. Vi söker hela tiden bekräftelse, närhet, trygghet och kärlek hos andra.
Är det kanske där bristen finns? Avsaknaden av
kärleksyttringar som gör att vi är beredda att ändra på vår näsa, läppar, hår
och kropp?
Ta nu och välj nåt du gillar hos dina vänner. Ta var och en av dina vänner och välj något kroppsligt. Nåt visuellt eller auditivt. Hur deras skratt låter, eller hur de säger ett visst ord, hur de rör händerna när de pratar eller hur du förundras över deras hår, näsa, häck, bröst, axlar. You get the point? Ta fram nåt du gillar hos var och en av dina vänner och berätta det för dem. Gör det nu, skicka sms, meddelande på facebook eller säg det live. Kolla vilken respons du får.
Ta nu och välj nåt du gillar hos dina vänner. Ta var och en av dina vänner och välj något kroppsligt. Nåt visuellt eller auditivt. Hur deras skratt låter, eller hur de säger ett visst ord, hur de rör händerna när de pratar eller hur du förundras över deras hår, näsa, häck, bröst, axlar. You get the point? Ta fram nåt du gillar hos var och en av dina vänner och berätta det för dem. Gör det nu, skicka sms, meddelande på facebook eller säg det live. Kolla vilken respons du får.
Låt oss lyfta det vi gillar hos dem som är nära. Inte bara
deras egenskap utan även deras utseende. På så sätt kanske vi kan få varandra
att fokusera på nåt som uppskattas istället för att vilja ändra på sig själv
för att passa in och känna sig accepterad.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar