tisdag 8 maj 2012

"Sell sell sell!"

Rubriken är ett citat från dokumentärfilmen, The greatest film ever sold. En film som handlar om hur dokumentärfilmaren finansierar hela sin film via produktplacering. Dvs, företagen samt deras produkter  placeras medvetet i filmen och betalar för att filmen ska kunna genomföras.

Filmen i sig handlar om reklamens makt kring våra konsumtionsval. Dokumentärfilmaren intervjuar kända samt mindre kända personligheter, företagare, forskare, mediaprofiler samt PR- och mediaexperter. Under intervjuerna exponeras varumärkena som sponsrar filmen.

I vardagen omringas vi av reklam. Jag tittar mig omkring där jag sitter och kan inom loppet av 10 sekunder räkna upp och känna igen 7 varumärken. Nu talar vi om att vara medveten om det. Den senaste hjärnforskningen visar på hur lite medveten makt vi har över våra val. Reklamen vi ser, läser och tolkar talar till den "gamla" delen av vår hjärna. Den delen som har hand om rädsla, lust och begär. Vi tar det en gång till. Rädsla, lust och begär. Känner du igen de tre orden? Kan du sätta ner fingret på senaste gången eller stunden du kände nåt av de tre?

Allt säljer tydligen och speciellt om sex är inblandat. Något jag lärde mig väl när jag pluggade marknadsföring och kommunikation. Lägger vi in lite rädsla, lust och begär kring sex så kommer det absolut att sälja. Rädslan sätter igång vår överlevnadsinstinkt, lusten får oss att må bra och begär ger oss spänning och drivkraften att införskaffa det vi tror oss behöva begära. Det är plötsligt inte svårt att förstå varför människan säljer och köper sex.

Eller är det så enkelt egentligen? Är vi så enkla att förstå?

När jag föreläser kring sexualitet och framförallt försäljning och köpet av sexuella tjänster, brukar jag provocera publiken med att säga: ALLT GÅR ATT KÖPA (japp, jag säger det högt och i en positiv anda) Det är alltid någon som skruvar på sig och ibland säger emot. Känslor är ofta ett argument som förekommer som något vi inte kan köpa. Men då brukar jag fråga när någon senast bokade en massagetid, besökte Kallis eller fick en fenomenal skön SPA-behandling. Så betalade du för känslan det hela gav dig eller betalade du för att någon skulle smeta olja på din kropp? eller smeta ditt ansikte med lera när du äter en exotisk fruktsallad? Vad är det vi köper idag egentligen? Är det känslor eller är det produkter? Jag vågar säga att vi köper både och. Något som marknadsförare och PR-folk lär sig tidigt i sina utbildningar. Väck "rätt" känsla och din produkt eller tjänst kommer att sälja.

Kärlek då? Kan vi köpa kärlek? Hur hänger kärlek och konsumtion ihop? Jag har inte svar på mina frågor men är glad för debatten som börjar komma kring försäljning och köp av sexuella tjänster.

Det finns ett forskningsprojekt vid namn MANTSA  jag glädjs över. Ett projekt som riktar sig huvudsakligen till personer som definierar sig som män eller transpersoner, oavsett sexuell orientering, med erfarenhet av att ge eller få ersättning för sexuella handlingar med män eller transpersoner. Annelie Siring och Jari Kuosmanen vid institutionen för socialt arbete på Göteborgs universitet är de som har hand om projektet. I en debattartikel skriver dem: Den samkönade sexhandeln osynliggörs i könsmaktsanalysen. Aftonbladet rubricerar debattartikeln med: Ingen talar om männen som säljer sina kroppar. Säljer de sina kroppar? Säljer de möjligheten att känna en känsla köparen just nu begär? Varför har inte RFSLs senaste forskning inte fått så stor genomslagskraft? Är det så att vi fortfarande ser män som förövare och kvinnor som offer? Vad gör det med oss när det inte finns kvinnor inblandade i försäljning och köpet av sexuella tjänster? Tänk om du tar bort offer och förövare perspektivet? Hur förhåller du dig till sexförsäljning och seköp då?

Sex säljer, det vet vi. Men glöm inte heller att allt annat runtomkring oss säljer också. Det säljer för att det finns minst en av oss som är beredd att köpa det som erbjuds. Det är marknadsekonomins huvudregel.

En frågan vi däremot borde ställa oss oftare är varför vi köper det vi gör och vad gör det för skillnad i våra liv när vi väl gör det. Eller varför inte göra et experiment? Under en vecka kan du låta bli att köpa saker du inte behöver. Dvs, se till att undersöka vad du egentligen behöver och köp endast det. Kolla av sedan vad som händer med dig när du gör medvetna inköp och vad dina känslor blir när du inte längre låter dig styras av begär, lust eller rädsla utan endast av behov. Är ditt liv likadan då? Ser du på dig själv på samma sätt?


torsdag 3 maj 2012

Vacker, snygg, skönhet och übermenschen

Vad är skönhet? När är du snygg? Vad är en ful människa och är det en nackdel? Vad har symmetri och utseende med vår möjlighet att leva våra liv som vi vill leva dem? Jag sitter och kikar på SVT och försöker förstå varför skönhetsindustrin har växt så mycket på så kort tid. Varför har kosmetiska ingrepp ökat? Vad säger det om oss som människor? Vem skapar idealen som finns och vem bibehåller dem? Varför är man missnöjd med sig själv? Bygger det på responsen du har fått under din livstid eller bygger det på att ditt utseende inte stämmer överens med vad som ligger i skönhetens ”pole position”? Ändå vet vi att skönhetsideal är något som ständigt förändras.
Inom forskningen menas det att utseende HAR betydelse för hur vi bemöts, det stämmer i min värld. Visst bedömer jag folks utseende, kläder, sätt att prata och kroppsspråk men det stannar inte bara där! Efter första bedömningen av det jag ser och tolkar kommer ju nyfikenheten. Vem ÄR den här människan jag ser, hör och granskar. Jag vet vad jag gör för tolkningar men stämmer dem? Det är nu jag börjar fråga och tar reda på värderingar, humor, kulturella gemensamma drag, historia, religion mm.
Om utseende har betydelse för hur vi bemöts av andra, vad händer när någon ser att du har gjort ett kirurgiskt ingrepp? Ett ingrepp som är lyckad borde väl vara att inte kunna se att du har gjort ett ingrepp eller? Och vad händer med din självbild av ett ingrepp? Om missnöje får dig att göra ett ingrepp för att du själv ska uppfatta dig vackrare och på så sätt öka attraktionskraften hos den du vill attrahera eller konkurrera bort någon vid ett arbetsintervju. Är det din självkänsla som påverkar eller ingreppet? Vad är vad? Är ingreppen bara medel för oss att nå en känsla där vi värderar oss högre bland de vi lever bland?
Det som skrämmer mig är denna oändliga jakt på någon sorts übermensch. Övermänniskan är en människa som når utöver sitt öde, som övervinner sitt öde, som ensam är ansvarig för sitt öde, utan några gudar. Hon erkänner inga andra värden än det hon själv funnit värdefullt, och inga andra lagar, än de hon själv skapat åt sig. Hennes sanning är hennes egen sanning, och kan inte vara någon annans sanning. De omständigheter som skapat henne, och det öde hon skapat åt sig, kommer ständigt att skapa henne åter; "Den eviga återkomsten". Det är vad Nietzsche uttrycker som en övermänniska. Sen kom nynazisterna och la dit och tog bort värden för att passa deras intressen.
Men nej, vi är inga övermänniskor. Vi söker hela tiden bekräftelse, närhet, trygghet och kärlek hos andra.
Är det kanske där bristen finns? Avsaknaden av kärleksyttringar som gör att vi är beredda att ändra på vår näsa, läppar, hår och kropp?
Ta nu och välj nåt du gillar hos dina vänner. Ta var och en av dina vänner och välj något kroppsligt. Nåt visuellt eller auditivt. Hur deras skratt låter, eller hur de säger ett visst ord, hur de rör händerna när de pratar eller hur du förundras över deras hår, näsa, häck, bröst, axlar. You get the point? Ta fram nåt du gillar hos var och en av dina vänner och berätta det för dem. Gör det nu, skicka sms, meddelande på facebook eller säg det live. Kolla vilken respons du får.
Låt oss lyfta det vi gillar hos dem som är nära. Inte bara deras egenskap utan även deras utseende. På så sätt kanske vi kan få varandra att fokusera på nåt som uppskattas istället för att vilja ändra på sig själv för att passa in och känna sig accepterad.